Kortfattad historik

1889

Stora Frösunda, Hagalunds stamfastighet, förvärvas av majoren och ingenjören Albert Amundson. Avstyckningen av tomter inleds året därpå under ledning av en man vid namn Charles Smith.

1890

Hemmanet Nya Hagalund avstyckas. De första husen byggs och blir klara för inflyttning under året. De flesta av dessa byggs i samhällets östra del.

1890–99

Denna epok kallas ibland ”vilda västern-åren”. Alltfler hus byggs i takt med att tomter säljs. De enda krav som ställs vid försäljningen är att huset inte får byggas närmare tomtgränsen mot gatan än 4,5 meter och att tomten ska vara bebyggd inom ett år. Vissa samhällsfunktioner som t.ex. gatuunderhållet och brandväsendet är fortfarande bristfälliga.

1895

Hagalunds kommunikationer med Stockholm förbättras avsevärt sedan en anhalt öppnats på Norra stambanan. Till att börja med är den inrymd i fastigheten Hagavägen 24 (som finns kvar än i dag).

1897

Hemmanet Norra Hagalund avstyckas.

1899

Hagalunds municipalsamhälle grundas. Alla tidigare brister som funnits avhjälps steg för steg. Som exempel kan nämnas att en frivillig borgarbrandkår inrättas. Samma år avstyckas hemmanet Västra Hagalund.

1900–10

Försäljningen av tomter fortsätter, och nya hus byggs. Takten är dock ojämn: Vissa år är takten låg och vissa är den hög.

1903

Hagalund får en ny station belägen strax norr om den tidigare anhalten.

1906

Hagalunds kyrka invigs i februari efter ritningar av Sigge Cronstedt.

1908

Hagalund får spårvägsförbindelse med Stockholm.

1910–11

En ny järnvägstunnel byggs under Hagalund och järnvägen rätas ut. Sprängningsarbetena under samhället leder till att många brunnar uppe på berget sinar. Det blir akuta problem med vattenförsörjningen. Den station som invigdes 1903 läggs ned efter bara åtta år, och en ny station öppnas på samma plats där dagens station ligger. Namnbytet från Hagalund till Solna sker 1955.

1910–15

Ett flertal stora hyreskaserner byggs i Hagalund. I vissa fall byggs de på tomter med befintlig bebyggelse som rivs. Nu läggs grunden till ”de halva husens stad” eftersom hyreshusen ofta omges av betydligt lägre villor på de angränsande tomterna.

1912

Vattenförsörjningsproblemen får en lösning genom att Hagalunds vattentorn invigs. Tornet är ritat av Ivar Tengbom i kärv nationalromantisk stil. Hagalund får nu så god vattentillgång att det blir möjligt att sälja vatten till Huvudsta. Vattentornet tas ur bruk i slutet av 1930-talet.

1924

Hagalunds idrottsplats i samhällets södra del anläggs tack vare en donation från familjen Amundson i samband med samhällets 25-årsjubileum.

1927

Hagalunds municipalsamhälle utökas med Västra Hagalund, Vasalund och Brahelund (mer känt som Haga Norra) genom inkorporering.

1928–31

Hagalunds ”sladdbarn” Rudviken byggs. Området är noga stadsplanelagt, och flera av husen är ritade av Carl Hollander, en på den tiden välrenommerad arkitekt. Tyvärr är markförhållandena dåliga, och de dränerings- och förstärkningsarbeten som genomförs är inte tillräckliga. Redan efter ca 40 år har många av husen svåra sättningsskador.

1930–42

Samhällets centrala delar går in i en period som kännetecknas av stagnation. Omfattande nyproduktion av bostäder förekommer i de områden som inkorporerades 1927.

1943

Hagalunds municipalsamhälle upphör och går upp i den nybildade Solna Stad.

1945

Samhället beläggs med byggnadsförbud. Nu börjar Solna Stad på allvar arbetet med att sanera samhället. Processen kommer dock att bli mycket långdragen. Staden börjar köpa in många fastigheter i väntan på saneringen.

1958

Solna stadsfullmäktige antar den första versionen av stadsplanen för det nya Hagalund. Denna kommer sedan att genomgå ett flertal revideringar.

1959

Spårvägstrafiken upphör och ersätts med busstrafik.

1966

Den slutliga versionen av stadsplanen för den nya bebyggelsen antas. Samhället omvandlas genom en zonexpropriation. Återstoden av de privatägda husen köps in.

1967–71

Större delen av samhället rivs. Kvar blir kvarteret Odin längst i öster och ytterligare några spridda hus.

1971–83

Framtiden för de kvarvarande byggnaderna diskuteras kontinuerligt. Vissa hus rivs under 1970-talet på grund av för dåligt skick. Några av byggnaderna är angripna av husbock. Under 1983 fattas beslut om rivning av flera byggnader, bl.a. Furugatan 5 A med den sista bevarade stora brandgaveln. De viktigaste bevarade byggnaderna är Furugatan 3 (Olle Olsson Hagalunds hus med gårdshus), Spetsgatan 4, Hagavägen 3 B (Färghandelshuset), Hagavägen 22 (Villa Hagsäter), Hagavägen 24, Ängsgatan 15 (Bergmarkska villan), Hagalunds kyrka och vattentornet.

1982

Alla hus i Rudviken utom ett rivs. Trots att området enligt Solnas egen inventering har ett relativt högt bevarandevärde anses det vara för dyrt att renovera bebyggelsen. Många av byggnaderna är svårt skadade på grund av de dåliga markförhållandena.

2010

Hagalunds idrottsplats rivs. Seriespel i fotboll upphörde redan 1986. Den ishall som uppfördes 1978–79 var dock i bruk fram till säsongen 2009/2010.


Välkommen till Gamla Hagalunds Vänner


En förening med syfte att värna gamla

Hagalunds minne och ge gamla

hagalundare och andra intresserade

möjlighet att träffas under

avspända former några gånger om året.

GAMLA HAGALUND ÄR BORTA!

... men inte minnena! Nu finns en modell.

Kom och titta på den. Kanske finns din gata med?

Visas varje söndag kl. 13.00–16.00 på Solna hembygdsmuseum (stängt sommartid och under större helger).

Adress: Bollgatan 12 (bredvid rivna
fotbollsstadion)

Välkomna!



Dagens bild från galleriet

Album: Bilder från Hagavägens udda sida

Bildtext: Hagavägen 21 B 1964



Till denna bild
. Till detta album

NYHETSKATEGORIER