INLEDNING

Denna sammanställning visar samtliga köpetransaktioner som skedde i vad som allmänt definierats som Gamla Hagalund. Detta område inbegriper mantalen Nya, Norra och Västra Hagalund, avstyckade från stora Frösundas ägor Nya och Norra Hagalund var helt sammanvuxna och skildes i stora drag åt genom Hagavägen och Södra Långgatan (skiljelinjen går i linje med kyrktomtens norra gräns). Västra Hagalund började söder om Växthusgatan (halva kv. Fallet hör dock till Nya Hagalund).

Kursiverad siffra [finns bara i pappersdokumentet, webbadms anm.] efter Solna stads köp visar köpeskilling. Om två summor förekommer visar den med större text köpeskillingen efter expropriationsdomstolens beslut Kursiverad siffra [finns bara i pappersdokumentet, webbadms anm.] längst ned visar rivningsdatum, vilket i många fall saknas eftersom uppgifterna ej gått att finna. Datumet visar när byggnaden senast skulle vara riven.

Förteckningen är upplagd kronologiskt efter datumet på köpekontraktet. Efter fastighetsförteckningen följer tre register: Gaturegister, stadsägoregister och tomtnummerregister. Dessa hänvisar alla till en bestämd tomt i förteckningen. Kvartersnamnen följer 1940-41 års karta över municipalsamhället Hagalund.

KOMMENTAR:

227 av de 336 tomterna avyttrades under åren 1890-1900, dvs. i medeltal 20 tomter per år. Efter en rejäl nedgång åren 1891-95 skjuter försäljningen åter fart 1896 och förfrågan leder till att också Norra och Västra Hagalund avstyckas 1897 samt 1899. Hela 168 tomter försäljs åren 1896-1900. Här torde den nya järnvägsanhalten spela in, vilken anlades 1895.

1901-09 säljs i jämn takt 92 tomter, alltså ca 10 per år. 1910-talet innebär i stort sett total stiltje. På 1920-talet kommer en sista våg om 22 tomter, som egentligen inte hör till Gamla Hagalund, men som tagits med i denna förteckning pga av att de utgjort del av tidigare utstakade kvarter.

16 tomter kom att förbli obebyggda ofta pga att de var svårutnyttjade. Vi kan alltså säga att Gamla Hagalund bestod av i runda tal 300 bebyggda tomter. Tomtköparnas ålder låg i medeltal strax under 37 år. 46,5 % av tomtköparna hade en ålder i intervallet 30-39 år. 17,4 % i intervallet under 29 år och 35,7 i intervallet över 40 år. Då har jag endast räknat dem som jag bedömer har både köpt tomt och bebyggt densamma. Det rör sig om 423 åldersbestämda personer, oftast makar. Ca 100 av de 336 tomterna saknar mantalsuppgifter, oftast pga att husägaren inte bodde i huset eller att tomten var industrifastighet.

Tomtköparnas fördelning på födelseort visar på den stora inflyttning till Stockholm som var aktuell kring 1900.
Stockholms stad och län: 22,3 %
Angränsande län – Södermanland, Uppsala och Västmanland: 20,2 %
Östra Götaland: Smålandslänen samt Blekinge och Östergötland:22,7 %
Skånelänen: 3,3 %
Västra Götaland (Göteborgs o Bohus, Halland, Skaraborg och Älvsborg): 15,8 %
Västra Svealand - Kopparberg, Värmland och Örebro: 11,3 %
Norrlandslänen: 3,2 %
Utrikes och Gotland: 1,2 %

Omräknat till 2014 års penningvärde årsvis från 1945 till 1976 fick tomtägarna i medeltal 1.048.000 kr. för sina fastigheter. (Räknat på de 322 tomter som jag funnit uppgifter till).
1945-1954 var köpeskillingen 684.000 per tomt.
1955-1964 1.001.000 per tomt.
1965-1976 1.156.000 per tomt.
1959, 1967 och 1969 är rekordåren för tomtexpropriationen: då inköps 123 tomter, ca 40 om året, alltså ca 38 % av hela beståndet. Solnas totala köpeskilling för samtliga tomter, omräknat till 2014 års penningvärde, 337.718.000 miljoner kr, alltså ca en tredjedels miljard kr.

/Kent Fernström
2014-12-01